Blogginlägg E: The Elements of Journalism. Vilken roll har journalistiken?

"Journalism provides something unique to a culture: independent, reliable, accurate and comprehensive information that citizens require to be free."
Det skriver Bill Kovach och Tom Rosenstiel i boken “The Elements of Journalism – What Newspeople should know and the Public Should Expect.”


Boken blev till som ett resultat av arbete i nätverket ”The Committee of Concerned Journalists”. Några av USA:s mest inflytelserika journalister funderade över frågan: vad kännetecknar god journalistik. I nio punkter fastslogs följande:
1. Journalism's first obligation is to the truth.
2. Its first loyalty is to citizens.
3. Its essence is a discipline of verification.
4. Its practitioners must maintain an independence from those they cover.
5. It must serve as an independent monitor of power.
6. It must provide a forum for public criticism and compromise.
7. It must strive to make the significant interesting and relevant.
8. It must keep the news comprehensive and proportional.
9. Its practitioners must be allowed to exercise their personal conscience.

Hur stämmer detta överens med de journalistiska realiteterna i dag där sociala medier får en allt större roll, men där också vissa traditionella medier tar en allt tydligare ställning för eller emot företeelser i samhället = är tydligt partiska?

Här följer lite länkar till läsning om medieutveckling och sociala medier vs "gammelmedia":

Publicistklubbens ordförande Ulrika Knutsson vid ett journalistseminarium i Karlstad maj 2009 (se en bit ner i bloggtexten):
http://mediestudier.wordpress.com/2009/05/16/ur-tystnaden-kommer-orden-om-det-goda-medieberattandet-och-hoten-mot-det/

Analys i tidningen Medievärlden:
http://www.medievarlden.se/nyheter/2009/09/gammelmedia-foder-bloggvarlden

Tidningen journalistens krönikör Paul Frigyes om papperstidningens framtid och nya journalistroller:
http://www.journalisten.se/kronika/18800/se-bloggare-och-journalister-som-individer

Om gammelmedias revanch i IDG:
http://www.idg.se/2.1085/1.243255/sa-ska-gammelmedia-ta-revansch

Michael Karlsson på bloggen Mediestudier:
http://mediestudier.wordpress.com/2009/12/15/gammelmedia-leder-bloggare-foljer/

UPPGIFTEN:
I detta sista blogginlägg ska du reflektera över relationen mellan de så kallade gammelmedierna och de sociala medierna. Vad innebär utvecklingen för medborgarna/nyhetskonsumenterna när nya medier överger principen om objektiv nyhetsförmedling och istället blir propagandakanaler för vissa intressen? Hur påverkar de sociala medierna pressfrihet, rättssäkerhet och integritetsskydd?
Vad händer med den goda journalistiken och journalistrollen i det nya mediesamhället?
Skriv om dina egna funderingar och tankar om detta, men visa tydligt att du läst boken "Elements of journalism", och att du hämtar relevanta utgångspunkter från boken i ditt resonemang.

Lycka till!
Liselotte

BLOGGINLÄGG D: RISK- OCH LARMJOURNALISTIK

Idag hänger den isländska askan tung över oss. Hur stort är hotet? Vilka är riskerna? Samtidigt diskuteras efterdyningarna efter svininfluensan. Den som i fjol hotade att bli en världsomspännande pandemi – var det egentligen bara en enda stor medieeffekt?
Vi minns också larm som dem om akrylamiden i chips, fågelinfluensan och dioxiner i fläskkött. Vilka mekanismer styr den här typen av journalistik, och vad driver oss att haka på larmrapporterna?
Här följer två teman med några artikellänkar:

(1) VULKANUTBROTTET PÅ ISLAND
Svenska Dagbladet: Prognos: det bli värre
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/prognos-det-blir-varre_4577109.svd
Aftonbladet: Fast i askmolnet - ett mentalt styrkepass
http://www.aftonbladet.se/debatt/article6968627.ab
Expressen: 65 000 svenskar drabbas varje dag
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1954007/65-000-svenskar-drabbas-varje-dag

(2) SVININFLUENSAN - efterdyningarna

Aftonbladet: Var svininfluensan överdriven?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6939847.ab
Svenska Dagbladet: Pandemivarning utreds av WHO
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pandemivarning-utreds-av-who_4500625.svd
Second Opinion: referat från debatt om larmjournalistik FÖRE svininfluensan, men åsikterna har relevans ännu:
http://www.second-opinion.se/so/view/395
Läkartidningen (2007): Hur många larm om hälsorisker är lagom? (handlar bl a om forskarnas roll vid spridning av larm):
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8208::art
Jag skrev själv för några år sedan den här artikeln i Tvärsnitt, i efterdyningarna efter fågelinfluensan:
http://www.vr.se/huvudmeny/tvarsnittnr12006/intervjufagelinfluensansompandemireellthotellercnneffekt.4.5c76975410f1090a6f18000619.html

FORSKNING OM RISK- OCH LARMJOURNALISTIK:
När det gäller svininfluensan presenterade KI-professorn Hans Rosling i höstas intressanta siffror om relevansen i medierapporteringen i form av väldigt illustrativ grafik på YouTube :
http://www.youtube.com/watch?v=V8bUtbODV-Q
Hans grafik inspirerade även medicinjournalisten David Finer till ett inlägg på Institutet för mediestudiers blogg:
http://mediestudier.wordpress.com/2009/05/15/rosling-berattar-hur-han-tog-tempen-pa-mediernas-relevans/
Medieprofessorn Gunilla Jarlbro skrev för några år sedan en forskningsöversikt: ”Krisjournalistik eller journalistik i kris?”, utgiven av dåvarande Krisberedskapsmyndigheten. Den handlar egentligen mest om olyckor, men också en del om medieexponering och riskuppfattning (s. 20) samt medborgares riskbedömning (sid 62). Rapporten finns att läsa i fulltext:
http://www2.msb.se/shopping/srv_ShowItem.aspx?id=27499

Mikael Karlsson, lektor vid Karlstads universitet, har skrivit en artikel om "användasnas roll i nyhetsrapporteringen om svininfluensan" - om internets och läsarnas betydelse i nyhetsförmedlingen. Artikeln belyser kommentarfunktioner, bloggar med mera.
Läs Mikaels inlägg på bloggen Mediestudier
http://mediestudier.wordpress.com/2010/04/12/svininfluensan-och-anvandarnas-roll-i-nyhetsrapporteringen/

För fördjupning, läs:
http://obs.obercom.pt/index.php/obs/article/view/333/329

UPPGIFTEN:
Ta del av ovanstående källor och komplettera gärna med egna. Välj sedan själv en frågeställning inom ramen för temat risk- och larmjournalistik. Vill du välja andra exempel än vulkanutbrottet och svininfluensan så går det alldeles utmärkt.
Diskutera och driv din frågeställning, ge exempel och tyck till själv. Använd gärna tidigare kunskaper från kursen och kurslitteraturen, exempelvis om journalistisk dramaturgi och om nyhetsvärdering.

Mycket nöje!
Liselotte

Blogginlägg C

Onsdag den 27 januari 2010

Blogginlägg C: Om fakta och fiktion i journalistiken

När övergår journalistik till att vara fiktion? Det finns tillfällen då journalister "känner sig tvingade" att välja alternativa uttrycksmedel eller medier för att beskriva en händelse. Ofta handlar det då om att publicera journalistiskt material i bokform, till exempel skönlitteratur med dokumentära inslag. Fiktion används ibland i stället för fakta för att beskriva en händelse mer ingående, bildligt och dramaturgiskt. Finns det skäl att ställa andra krav på beskrivningen i en roman än i en tidningsartikel? Är det okej att låta fantasin ta över vissa delar och ”förvanska”, ”förändra”, ”frisera” eller ”späda på” sanningen?

I Sverige finns flera - nutida och historiska - exempel på journalister (och författare) som arbetar på detta sätt. Jan Guillou är en. Barbro Alving - Bang - var en annan. Läs Stig Hanséns artikel om Bang i Helsingborgs Dagblad , där han skriver att hennes texter "... pratar med en, vill att man ska lyssna". Hon var en enastående skildare av människor och miljöer, men hur mycket var fakta - hur mycket var fiktion?

Truman Capotes bok ”Med kallt blod” (In Cold Blood) som beskriver två mördares väg mot galgen (publicerades 1965) anses vara ett av de bästa exemplen på ”New Journalism”, den nya journalistiken. Författaren George Orwell tog också till sig det nya sättet att skildra verkligheten under sina reportage från Spanien under det spanska inbördeskriget i slutet av 30-talet. I debatten hävdas att den nya journalistiken uppstod på 1970-talet, men den sträcker sig längre tillbaka i tiden som framgår av nyss nämnda exempel. Ett tydligt svenskt exempel finns i debatten kring Liza Marklunds bok ”Gömda”. Diskussionerna koncentrerades kring frågan: Vad är sanning? Får en skribent sätta vilka sanningsgränser som helst? Hur många detaljer får ändras utan att trovärdigheten går förlorad? Kan vi kalla detta för journalistik?
På publicistklubbens webbplats kan du ta del av en debatt om Gömda-frågan: http://www.publicistklubben.se/2009/01/20/referat-fran-gomda-debatten/
Det finns fler samlade länkar till åsikter, fakta och tankar om Gömdadebatten:
http://samesamebutdifferent.se/2009/01/21/osamlade-tankar-i-sparen-efter-gomda-debatten/ochhttp://www.gradvall.se/artiklar.asp?entry_id=55
Även Anders Sundelins essä i DN tar upp New Jouranlism– och ifrågasätter om den är så ny: http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=690909
Jan Gradvall har skrivit i Sydsvenskan om New Journalism: http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article135886/Jan-Gradvall-om-New-journalism.html
Trettio år efter "New Journalism" kom "The new new journalism": http://www.newnewjournalism.com/
Svenska Akademiens ständige sekreterare, författaren och historieprofessorn Peter Englund, har bloggat på temat: http://peterenglund.wordpress.com/2009/01/28/fakta-och-fiktion/


Göran Rosenberg är författare till "Tankar om journalistik" som ingår i kurslitteraturen. Ett utdrag ur bokpresentationen: följer här:

Journalistik är viljan, lusten - ja naturligtvis också en förmågan - att beskriva. Att iaktta och notera. Att notera och berätta. Att berätta utan att fabla. Att konstfullt och medvetet balansera på den avgörande gränsen mellan fakta och fiktion. Journalistik strävar efter sanningsenlighet - men också efter berättelse. Verkligheten är ingen berättelse, det är journalistikens sak att göra den till det. Det är också journalistens sak att välja sin berättelse, att ta ansvar för den. Journalistik är sanningsenliga berättelser om verkligheten - under personligt ansvar. Allt mer av det som idag kallas journalistik är något annat. På förhand uppgjorda berättelser om på förhand konstruerade verkligheter. Flexibla nyhetsmoduler från välregisserade mediahändelser. Riktad information till utvalda mottagare. Vad slags journalistik kan överleva i mediaindustrin? Vilken verklighet kan berättas i informationssamhället?

I kursguiden hittar du ett antal journalistiskt präglade böcker. I det här blogginlägget ska du utgå från en av böckerna i listan (eller så många som du har läst!) och skriva en recension där målgruppen är dina kurskamrater. Skriv inte alltför detaljerat om innehållet. Fokusera på hur du tycker att författaren/reportern hanterar den journalistiska formen. Vad kan man säga om det skönlitterära kontra det dokumentära sättet att uttrycka sig på? Hur vill du beteckna de här böckerna? Är det litterär journalistik eller journalistisk litteratur? Vad finns det för fördelar/nackdelar med den här typen av journalistik? Kan man ha samma krav på sanning, källkritik och etik? Är det något särskilt du uppskattar, eller vill ifrågasätta?

Lycka till - ser fram emot att läsa era alster!

Liselotte

Blogginlägg B: Pressetik

Vid känsliga (ibland traumatiska) händelser har medierna en krävande utmaning i att avgöra vilka och hur detaljerade uppgifter som kan publiceras utan att etiska övertramp begås. Många gånger handlar diskussionen om namnpublicering. I samband med olyckor, katastrofer och brott har medierna svåra avvägningar att göra vad gäller sättet att närma sig de drabbade. Ofta följs olycks- och katastrofrapportering av en pressetisk debatt om hänsyn gentemot drabbade. I samband med brott uppstår ofta diskussioner kring namnpublicering av misstänkta.

I senaste numret av tidningen Journalisten refereras till ett studentarbete vid Poppius Journalistskola där man graderat de senaste decenniernas värsta pressetiska övertramp. Expressens publicering (en passfotobilaga) av saknade, överlevande och omkomna den 29 september 1994 bedömde studenterna var värst: http://www.journalisten.se/artikel/21208/estoniapublicering-vaersta-oevertrampet-enligt-journaliststudenter.
Svenska Journalistförbundet har en sida om Press- och yrkesetik: http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,38441&_dad=portal&_schema=PORTAL
Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd handlägger överträdedelser av Publicitetsreglerna: http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,38441&_dad=portal&_schema=PORTAL

Spelregler för press, radio och tv är en pressetisk regelsamling som branschen själv har tagit fram. De är alltså inte på något sätt juridiskt tvingande, men tidningar, radio och tv har åtagit sig att följa dem. Sverige har ju en mycket långtgående tryck- och yttrandefrihet, och branschen vill även fortsättningsvis undvika reglerande lagstiftning genom att själv tar ansvar för att handla etiskt (även om det juridiska ramverket är mycket generöst).

I detta andra blogginlägg ska du reflektera över mediernas etiska gränsdragningar. Välj ett eller två medieexempel på pressetiskt svåra - rentav spektakulära - publiceringar (från press, radio eller TV). Läs spelreglerna noga och fundera över hur du skulle ha hanterat frågan om du vore ansvarig utgivare. Resonera kring om du du anser att man lyckats eller misslyckats med att hålla sig inom de pressetiska ramarna i just ditt exempel. Glöm inte att de pressetiska reglerna också omfattar fotojournalistik = bilder. En viktig fråga är också var gränsen för allmänintresset går – och kanske hur allmänintresse ska definieras!

Avslutningsvis följer här några länkar som på olika sätt anknyter till ämnet och kanske kan inspirera tankegångarna:
Pressforskare: Medierna borde publicera namn oftare (SvD, 15/4 2008)Medier oeniga om namnpublicering (DN, 2008-04-16)
Om att pressetiska ideal krockat med medieklimatet (SvD 061025) Ingen ny text, men tidlöst tänkvärd ("Under strecket"):
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_364424.svd
Om barn i publiceringar:
http://www.po.se/Article.jsp?article=22189&avd=arenden_beslut
DN-debatt om barn som exponeras i medierna: ”Mediernas etiska regler måste ge skydd åt barnen”: http://www.dn.se/opinion/debatt/mediernas-etiska-regler-maste-ge-skydd-at-barnen-1.988342
Tidningen Medievärldens artiklar om pressetik:
http://medievarlden.se/component/taxonomy/pressetik
Vid intresse för hur det pressetiska regelverket ser ut i andra länder, ta gärna del av EthicNet - om Eropeisk pressetik: http://ethicnet.uta.fi/

Lycka till - ser fram emot att läsa era inlägg!

Blogginlägg A: NYHETSVÄRDERING

Det vi läser i tidningar , hör på radion, ser på tv, eller tar del av på nätet i form av information och nyheter - det är resultatet av informationsinsamling, bearbetning, redigering och allt annat som föregår presentationen av nyheten/artikeln/händelsen.

Veckan som gick fick vi veta att Barack Obama överraskande (enligt många) tilldelades Nobels fredspris, litteraurpriset gick till Herta Müller, NASA vill kraschlanda (med flit) på månen, ICA vill öppna egna Apotek, golf och rugby blir nya grenar i OS 2016, färre vill vaccinera sig mot influensan, många omkom i jordskred på Filippinerna, och förbundskaptenen i fotboll (kanske) får avgå efter kvalförlusten. Stort och smått, nationellt och internationellt. Lokalt skriver NWT på söndagen om två Kristinehamnsflickor som rymde och tog bussen till Stockholm. VF berättar att en EPA-traktor körde på en personbil i Ekshärad. Sveriges Radios Ekoredaktion rapporterar om risk för nya attacker i Pakistan och om att dollarns tid som världsvaluta kan vara förbi.


Din första blogguppgift går ut på att under den kommande veckan (vecka 42) välja minst två händelser ur nyhetsfloden och reflektera kring varför just de har publicerats som nyheter. Du väljer själv vilka medier du hämtar dina exempel från. När du skriver ditt inlägg är det viktigt att du inte bara ”tycker” om nyheterna utan hänvisar till den etablerade kunskap och de teorier om nyhetsvärdering som du kanske har tillgodogjort dig under tidigare mediestudier, eller som du får möjlighet att fördjupa dig i nu. Håkan Hvitfelt samt Johan Galtung är ett par forskare som har tittat närmare på nyhetsvärderingens värld.
Läs gärna också studien av Bengt Johansson (docent i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet) om nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner: http://www.miun.se/upload/ITM/Demicom/Rapporter%20pdf/DMI-rapport_19_FINAL.pdf

Som inspiration kan du även kolla följande länkar som leder till artiklar med tema nyhetsvärdering, publicerade i Göteborgsposten.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.197218-nyhetsvardering-av-katastrofer-och-schlagerfinaler
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.197104-nyhetsvardering-av-katastrofer
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.197209-darfor-blir-det-sa-manga-negativa-nyheter


För ett år sedan sände det mediegranskande P1-programmet Medierna ett intressant inslag om nyhetsvärdering. Programmet beskriver hur New Orleans-bornas oro för orkanen Gustav totalt dominerade nyhetsförmedlingen, samtidigt som översvämningen i Indien drabbade miljontals, och jordskalvet i Kina gjorde hundratusentals människor hemlösa. Amerikanska katastrofer betraktas som åtta gånger ”viktigare” än asiatiska, konstateras i programmet.Lyssna gärna! Du hittar programmet via ”Mediernas” podradiosida, där du kan ladda hem filen eller lyssna direkt (6/9-08, reportaget om nyhetsvärdering sänds de sista tio minuterna - börja lyssna vid 24.58):
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795

Tidningen i skolan är en organisation med flera använda bara resurser:
http://www.tidningeniskolan.com/lop.jsp?c1=1662&c2=1666&c3=1668

Ser fram emot att läsa era blogginlägg och kommentarer! Glöm inte att kommentera varandras inlägg enligt kommentarschemat. Lycka till med analyserna!

TT-språket

Hej!
Titta gärna in på Tidningarnas Telegrambyrå och deras verktyg "TT-språket". Här finns mycket användbart för journalistiskt skrivande: http://www.tt.se/ttsprak/

Länk- och lästips med mera

Hej journalistikstudenter!
I väntan på det första Bloggämnet som läggs ut 12/10, serveras här några länkar till intressanta mediebloggar och annat läsvärt.

MEDIEBLOGGAR:
Same Same but different
http://samesamebutdifferent.se/

Bloggvärdsbloggen, med Sofia "Mymlan" Miriamsdotter:
http://blogg.aftonbladet.se/1

Mediestudier (SIMO-bloggen) som är under uppbyggnad/testperiod:
http://mediestudier.wordpress.com/

AKTUELLT OM PRESSETIK
Inslag från SVT:s Värmlandsnytt 2009-09-22.
Gary medverkar. Inslaget börjar vid 3:05:
http://svtplay.se/v/1701557/varmlandsnytt/23_9_19_15

PUBLICERAT i P1
Läs till exempel om den journalistiska dragkampen kring två fackförbundstidningar. Och om den nya Journalistförbundsboken "Framtiden har redan varit här, hejat och passerat".
http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2792

MEDIERNA i P1:
Läs bland annat om vänskapskorruption inom nöjesjournalistiken.
http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2795

SECOND-OPINION (granskar medierapporteringen):
Läse tex om vad Polisen tycker om mediebevakningen av helikopterrånet.
http://www.second-opinion.se/

//På snart återhörande!
Liselotte och Gary